Dag 1 – Om mig

Standard

OM MIG

Jag föddes i Stockholm 1978 men flyttade som liten upp till Luleå. Tyvärr var skoltiden rätt så jobbig, mina klass”kamrater” gillade mig inte av nån anledning. Eller många anledningar, de skiftade från dag till dag. På fritiden höll jag på med hästar och folkdans, det senare hjälpte mig nog inte att klättra på popularitetsstegen. Men kul hade jag. Allt blev bättre när jag började gymnasiet och idag kan jag till och med se positiva saker med mobbningen. Den gjorde mig till den jag är idag.

Vem är jag då idag? Ganska lugn och harmonisk tror jag, inte mycket retar upp mig förutom när barn far illa. Fast jag kan lätt bli stressad, för minsta lilla, senast var det när ett pajskal inte blev bra. Jag ville ju att pajen skulle bli perfekt så gästerna skulle tycka om den (= tycka om mig.) Lite skadad av mobbningen är jag nog ändå.

Jag jobbar som förskollärare och anser att jag har världens bästa jobb. Det händer ofta att jag ser fram emot måndag morgon.

Förresten, syster yster och maken är ju här, ber dem beskriva mig med tre ord: snäll, mysig, envis, söt, envis och hemmakär.

Ouch, envis två gånger. Men de har ju helt rätt.

Nu säger maken att just ”förskolärare” beskriver mig rätt bra.

Ridning och folkdans har jag lagt på hyllan. Är skittrist när det gäller hobbys har typ inga just nu. Gillar att läsa, se på TV, film, blogga, fika och träffa vänner. Inte nödvändigtvis i den ordingen.

Bor ju inte i Luleå längre, har rantat runt en del. Väddö, Malung, Stockholm, Luleå igen, Karlskona, Chennai och nu Skåne.

Här i Skåne försöker jag renovera ett hus och drömmer om ett hem med ett stort härligt kök och bra umgängesutrymme där vännerna träffas allt som oftast. Dessutom ett inglasat uterum med infravärme där jag kan sitta och läsa böcker och läsa te.

Så det var det, ni som känner mig. Lägg gärna till saker i kommentarerna.

 

Annonser

6 responses »

  1. En av dina fina egenskaper är att du är lojal. Har du lovat någon att hålla ett förtroende skulle du inte säga det om man så hotade dig med en orm ( det hemskaste du vet ).
    Jag lovar att dina vänner inte tycker mindre om dig för att pajskalet inte blev bra. Det är som gäst många gånger ganska befriande när inte allt är perfekt, man känner sig trygg för att man vet att det är tillåtet att inte vara perfekt. Nästa gång är det kanske en själv som bjuder.
    Kram min kloka dotter.

  2. Det är roligt att läsa när bokbloggarna blir mer personliga. Men det är ju samtidigt ganska utelämnande. Modigt av dig!

    • Tack. Jag tänkte inte på att det var utelämnande förrän efter jag skrivit men då ville jag ändå publicera det. Jag har alltid varit rätt så öppen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s